Artur Bäckström
| Artur Bäckström | |
 Ateljéporträtt av löjtnant Arthur Bäckström – Nordiska Museet – NMA.0057545 | |
| Född | 21 augusti 1861 Stockholms stad[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 december 1941 (80 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Föräldrar | Johan Artur Bäckström[1] Walfrid Bäckström[1] |
| Redigera Wikidata | |
Johan Arthur Bäckström, född 21 augusti 1861, död 5 december 1941, var en svensk godsägare som testamenterade Julita gård i Södermanland till Nordiska museet.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bäckström föddes i äktenskapet mellan grosshandlaren och tobaksfabrikören Johan Bäckström (1826–1902) och sångerskan Walfrid (Lily) von Ehrenclou (1840–1901).
Arthur Bäckström flyttade till Julita 1888 och bodde först vid Wäsby villa som tillhörde Julita gård. år 1891 flyttade han in i herrgårdshuset på Julita gård och började arrendera gården 1892 från dåvarande ägarna av Tobaksbolaget Wilhelm Hellgren & Co. Hans far var ensam ägare av tobaksbolaget och vid hans bortgång 1902 ärvde Arthur Bäckström godset med full äganderätt. Han inledde en militär karriär men tog avsked från Södermanlands regemente som löjtnant år 1906. Därför kallades han i allmänhet "Löjtnanten" på godset.[2]
Under Bäckströms tid fick trädgårdsanläggningarna och herrgårdsområdet vid Julita gård sitt nuvarande utseende. Bland annat slutfördes Rosengården 1916, trädgårdsmästarbostaden uppfördes 1923 och växthuset återuppbyggdes 1918 efter en brand året före. Stora husets loggia uppfördes i tre etapper kring 1898–1907, vagns- och stallflyglarna uppfördes 1900 och 1905, norra flygeln och Åttkanten byggdes om 1919–1920 och muren längs med parkens gräns mot den gamla landsvägen uppfördes 1926.[3] Bäckströms största projekt kom dock att bli Julita skans. Han var mycket intresserad av kulturhistoria och lät flytta många gamla byggnader från godsets ägor till parkområdet för att bygga upp sitt privata friluftsmuseum, inspirerat av Skansen i Stockholm. I samarbete med Nordiska museet kompletterades anläggningen 1926–1930 med museibyggnaden Skansenmuseet och därefter med Skansenkyrkan.[4] Hans mor var vän med Skansens och Nordiska museets grundare Artur Hazelius.
Bäckström ägde 1902 till 1918 fastigheten Rådjuret 14, Grev Turegatan 68, i Stockholm.
Bäckström testamenterade Julita gård till Nordiska museet för att bevara Julita skans samt åt "kommande slägten gifva en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade". Han är begravd vid Julita skans och sjön Öljarens strand.[5]
Bäckström avporträtteras i den dokumentära familjeberättelsen Famna livet (1991) av Agneta Ulfsäter-Troell[6] och i den på boken baserade TV-serien (1992) med samma namn. Enligt boken och TV-serien skall Arthur Bäckström själv ha hävdat att hans egentlige far var Oscar II, och att familjen Bäckströms köp av Julita gård 1876 skall ha varit finansierat av kungahuset.[6][7][8]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Julita gård : människor och landskap under tusen år / Ulrich Lange & Göran Ulväng (red.). Nordiska museets förlag 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 8 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fataburen 1942 "Nordiska museet och skansen under år 1941, s 211 ff"
- ^ Uppgifter i Julita gårds arkiv samt i "Utbyggnadsplan för Julita gård", Nordiska museet 1971
- ^ uppgifter i utställningen "Julita gård, gods och gåva" i Skansenmuseet vid Julita gård
- ^ Julita gårds historia på Nordiska museet (2008-08-14)
- ^ [a b] Agneta Ulfsäter-Troell, Famna livet. ISBN 91-7160-969-5. Trevi, Stockholm 1991.
- ^ Artikel om Artur Bäckström tobakshistoria.com (2008-08-14)
- ^ Notis hos Julita hembygdsförening på ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525200319/http://www.julitahembygdsforening.com/Kyrkog%E5rdsvandring/Kyrkog%E5rdsvandring-08.htm. Läst 14 augusti 2008. (2008-08-14)
|